De Övergivnas Armé Spelar Rollspel

Efter att ha återbördat Östanvindens månsten på sin plats vid kristallpelarens fot i det skövlade Fadarims tempel så styr vårat sällskap kosan mot De eldsprutande drakarnas vidder fast beslutna att försöka finna Siratsia…

Vårat sällskap har åter tagit sig till Fadarims tempel för att återbörda Östanvindens månsten. Ett till synes tomt och övergivet tempel som på utsidan bär märken och skador från svartfolkshärens framfart. Vad kommer de att finna där inne?

Vårat sällskap har inlett sin vandring ner från Östanberget. För vissa går det bättre än andra och de blir snabbt utspridda utmed den smala bergsstigen. Morax som går sist faller i ett oaktsamt ögonblick och slås medvetslös mot de hårda klipporna.

Vårat sällskap befinner sig i Fadarims grav där Magnis med hjälp av Vindsystrarna har lyckats tvinga bort ett illasinnat åskmoln och med hjälp av vindarna dragit ner Östanvindens månsten från sin högt belägna viloplats.

Vårat sällskap har tagit sig in i Fadarims grav som ligger på Östanbergets snötäckta topp. Där finner de en gammal kvinna innesluten i ett rätblock av kristall med en svävande blå sten 30 meter ovanför sig. Då plötsligt slår en blixt ner i Cerathlon…

Ode till Drak-Berit

Stilla natt, fruktade natt!
Allt var skit. Stjärnan vit.
Ty alla planeter i linje stod,
Flickebarnet föddes dränkt ut i blod.
Med röka och dryckjom hon blev beströdd,
En grogghagga till folket var född.

Stor och rund, 
långt ifrån sund
Hennes uppväxt kantad av strid,
dricka, röka, en smula morbid.
Drak-Berit till världen var kommen, 
Oss var en drakkejsarinna född.

Mer högrest än någon karl,
Och till vreden var hon snar
Se där stod hon, stark och klar,
Drak-Berit, helt underbar!

Stilla natt, fruktade natt!
Drakarna flyr, legenderna gryr.
Drak-Berit för världen står,
Hennes storhet vi nu fastslår.
Drak-Berit till världen ÄR kommen, 
Oss är en drakkejsarinna född.

Yxan hängandes vid höften
Sejdeln fylld och lyftad högt.
Tal om strider och löften,
Dagens första pipa är rökt

Mer högrest än någon karl,
Och till vreden var hon snar
Se där stod hon, stark och klar,
Drak-Berit, helt underbar!

Mer högrest än någon karl,
Och till vreden var hon snar
Se där stod hon, stark och klar,
Drak-Berit, helt underbar!

Drak-Berit, helt underbar!

Vårat sällskap har träffat den smått säregna trollkarlen Tyclofon och av denna fått en stav som kanske kan hjälpa dem finna Siratsia. Tyclofon har även berättat vart Östanvindens månsten finns och har med hjälp av sin virvelvind fört sällskapet dit

Vårat sällskap har stött på ett ovanligt spår i Barbias mylla och när de följer det står det snart öga mot öga med en stor virvelstorm som de en efter en sugs upp i. När luftfärden upphör befinner de sig uppe bland höga moln som verkar bära dem alla, förutom den stackars Vrash…

Vårat sällskap har långsamt förflyttat sig över Barbias slättland åt öster följandes Magnis vägledning då de plötsligt stöter på ett märkligt spår som rivit upp ett brett sår i landskapet. Något stort har farit fram här med stor kraft och lämnat trasig vegetation i sitt kölvatten

Vårat sällskap har lämnat El-Glamor bakom sig men är i desperat behov av förnödenheter. Vid en kulle lyckas de skrämma fram en stor mängd vildkaniner ur sina hålor och ett försök till att införskaffa mat uppstår. Då förändras Morax plötsligt märkbart