De Övergivnas Armé Spelar Rollspel

Vårat sällskap har hamnat i en gudsförgäten ask-öken där de kämpar sig fram bland ständigt piskande vindar och olycksaliga fördömda själar. När en grupp med beväpnade bleka varelser dyker upp på stora insektsmonster vill Cerathlon gå till attack

Efter att ha lämnat över Lucianos torn i Viderics vård så fyller vårat sällskap på sitt matförråd för att fortsätta sitt sökande efter Luciano. Videric har föreslagit att de skall söka upp furst Târg i skuggornas krets och trollkarlens ritual slungar in sällskapet i ett becksvart mörker 

Stridslyckan förefaller ha vänt en aning för vårt sällskap samtidigt som Cerathlons girighet verkar ha nått nya höjder när han lystet tar sig titeln som tornets nye herre. Men kanske har han gapat efter för mycket när Lucianos favoritvapen går till attack… 

Tumult har uppstått utanför Lucianos torn i Aiunus. Hårt ansatta av vaktdemoner så splittras sällskapet upp då Magnis och Vrash bestämmer sig för att lägga benen på ryggen. Medan Chak och Flavio blir ansatta så smyger sig Cerathlon obemärkt längre in i tornet…

Videric, en mäktig mänsklig magiker har låtit två av sina livvakter visa vägen till Lucianos torn. Tornets ingång patrulleras av en grupp beväpnade demoner. Chak smyger tyst fram mot vakterna medan Cerathlon som följer efter honom inte riktigt lyckas vara lika diskret…

Vårat sällskap har hamnat på en ofantlig fest någonstans i Aiunus och provar på den ena konstiga rusdrycken efter den andra. Efter att Vrash blir indragen i en strid, som han dock klarar sig ur med bravur, så känner Flavio en tung hand på sin axel…

Efter att ha tagit sig till Aiunus, avgrundens stora citadell bestående av ett labyrintiskt virrvarr av breda avenyer, smala gränder, vindlande trappor och mäktiga torn så lyckas Cerathlon i en konfrontation med en baahl rädda livet på en demonette…

Vårat sällskap är vilse i ett landskap av sten, eld och is. Efter att ha följt en stor här av bestialiska humanoider som marscherar till en väldig stad med citadell och broar av järn och ben kan de i luften skymta små fruktansvärda uppenbarelser…

Efter en fasansfull strid besegrade våra äventyrare den odöda draken Arraquain. De följde efter den flyende tempelherren Luciano genom en magisk portal vars svarta virvlande malström omslöt dem i ett mörker där de tyckte sig falla i oändlighet…

Gruppen tar sitt uppdrag på fullaste allvar, kanske lite väl mycket allvar?